Då tankarna om ett bevarande av Stripa gruva på allvar började ta form 2001 hade ett förfall av gruvanläggningen pågått sedan gruvnedläggningen 1977. Hela området var täckt i en frodig grönska då anläggningen skulle väckas ur sin Törnrosasömn. Tidens tand hade gått hårt åt byggnaderna med utslagna fönster och vittrade fasader. De första bedömarna av åtgärdsinsatsernas omfattning skakade på huvudet och menade att det hela gått för långt och vissa byggnader var bortom all räddning, speciellt gruvlaven. Men anläggningens historiska värde ansågs stå så högt i kurs att ingen möda var för stor för att rädda gruvlaven som ändå var själva symbolen för gruvverksamheten. Ansträngningarna skulle dessutom kopplas till ett utvecklingsprojekt om restaureringsmetoder av betongskador. På så vis kunde erfarenhet och lärdomar av renoveringen sammanställas och nyttjas för kommande utbildningsinsatser.
Etapp 1. Senhöst 2006 - våren 2007
Anrikningsverket med den välutrustade maskinparken blev det första objektet som restaurerades. Byggnadens imponerande fasad är det första som möter besökarna och bör därför få ett prydligt yttre och hamnade av den anledningen högst i prioritetsordningen. Fasaden färgades ljustgult i en kulör som motsvarar originalfärgen och som kontrasterar effektfullt mot de nyrenoverade fönsterbågarnas engelskt röda färg.
Läs vidare om restaureringen
Etapp 2. Senhöst 2007 - våren 2008
Anläggningens viktigaste byggnad är gruvlaven med sitt höga torn över hisschaktet som för ner till gruvans inre. Gruvlaven har blivit ett landmärke för bygden och besitter därmed ett stort symbolvärde. Den hade naturligtvis hög prioritet i turordningen för renoveringsinsatserna. Men laven var också den byggnad som var i sämst skick och allvarligt skadad av frostskador. Nerifrån gruvschaktet strömmade varm och fuktig luft upp som kondenserade på lavens väggar. Vattnet trängde in i fasadens sprickor och sprängde sönder stora partier av betongväggen vid temperaturer under noll. Enda sättet är att dämpa den skadliga nedbrytningsprocessen vara att lägga ett lock över gruvschaktets öppning. Redan kort tid efter att locket var pålagt märktes en klar förbättring av klimatet inne i gruvlaven. Åtgärden kommer avsevärt att förlänga byggnadens livslängd.
Etapp två medförde också att tillgängligheten till laven förbättrades genom att en spiraltrappa till lavens övre våningar installerades och att gångbron den s.k. lavbron rustades upp. Men etappens största händelse var nog att den gamla neonskylten på lavens tak blev upprustad och nu åter sprider sitt milda blåa ljus över nejden. En symbolisk händelse i gruvans historia som ger förhoppningar om en ljus framtid.
Etapp 3. Hösten 2008
Restaureringen av gruvlaven visade sig vara mer komplicerat an vad projektörerna anat. Hållbarhetstester utförda av Cement Betong institutet visade att gruvlaven var i så pass dålig kondition att en invändig förstärkning ansågs vara nödvändig. Enbart betonglagningar skulle inte vara tillräckligt för att ge betongkonstruktionen en långsiktig hållbarhet. Byggnaden måste också stabiliseras med en stålställning i de fyra övre våningarna. Det var en uppgift som tycktes omöjlig att genomföra med tanke på lavens invändiga uppfordringssystem bestående av personhiss och skippar (hiss för järmalm) inmonterat i lavens trånga hisschakt. Men trots alla farhågor lyckades företaget Stjernfors mekaniska med bedriften att infoga de gigantiska järnbalkarna bakom betongpelare och annat med bara några millimeters marginal. Denna konstruktion har nu blivit en sevärdhet i sig. Som kronan på verket färgades östfasaden solgul med gröna fönster.
Etapp 4. våren och hösten 2009
Etapp fyra är inne i sitt avslutande skede. Stora insatser på laven är nu genomförda. Högdelen på laven är avfärgad i gult och fönsteröppningar har betonglagats och nya fönster är insatta. Taken har fått ny papp och det som återstår att göra är invändiga lagningar av golv, skyddsräcken och trappa.
Etapp 5 vår, sommar och höst 2010
2010 års renoveringsinsatser har främst handlat om att göra om kontorsdelen i Gruvstugan vid Stripa till ett besökscentrum. Besökscentret invigdes den 17 Oktober och innehåller en utställning om Stripa gruvas historia samt kontorslokaler för Lindesbergs museum som håller på att flytta in. Utöver arbetet med besökscentret har även restaureringen av gruvlaven gått in i en ny fas. Den nedre delen av lavens fasader mot nord och väst skall putsas, avfärgas och få nya fönster. Gammal vittrad betong har knackats bort kring fönstren och nya fönsteromfattningar har nyss blivit gjutna.
I överdelen av formarna måste fogarna mellan ny och gammal betong jämnas till förhand. Foto: Lindesbergs museum 2010
Etapp 6 Vår 2011.
Restaureringsarbetet vid stripa gruva är inne i sin femte etapp. Nyligen har fönstren på den gamla smedjan som uppfördes 1907 renoverats. Sönderslagna fönsterrutor har bytts ut och karmar och bågar har slipats och målats med linoljefärg.
Anrikningsverket får sin ansiktslyftning. Foto: Lindesbergs museum 2007
Återmonteringen av Stripas emblem tilldrog sig "världspressens" intresse. Foto: Lindesbergs museum 2008
Anrikningsverkets sydfasad i färdigt skick. Foto: Lindesbergs museum 2009
Fasaden har putsats, avfärgats och fått nya gröna fönster. Foto: Lindesbergs museum 2009
Vittrad betong har knackats bort och gjutformar har byggts upp kring fönstren. Foto: Lindesbergs museum 2010
Ny betong tillförs med hjälp av kran och långa rör från betongbilen på marken. Foto: Lindesbergs museum 2010.