Stripa gruva i Lindesbergs kommun har en omfattande historia med lång kontinuitet. Redan från 1400-talet finns de första beläggen för gruvdrift på platsen. Verksamheten fortlever därefter, med vissa avbrott tills den slutgiltiga nedläggningen 1977. År 2006 byggnadsminnesförklaras Stripa och frågor väcks om gruvområdets framtid. Hur ska platsen förmedlas och bevaras? Gruvdriften i Stripa har satt många spår och flera av dessa finns utanför det förklarade bygggnadsminnet. Är dessa delar också värda att lyftas fram och vad betyder det för den samlade bilden av Stripa om enbart fokus hamnar på den inom byggnadsminnet dominerande gruvlaven med tillhörande byggnader från 1900-talets början?
Med dessa frågor som grund startade, år 2007, Annika Willim, arkeolog och arkeometallurg vid Riksantikvarieämbetet, Geoarkeologiskt Laboratorium, GAL i Uppsala, forskningsprojektet Stripa – från järnmalmsgruva till industriminne. Projektets huvudsakliga syfte är att dokumentera och förmedla Stripa gruvas äldre delar.
