LIVET SOM GRUVARBETARE

"Det brukar ofta pratas om att gruvan skapade ett samhälle i samhället och Stripa gruva har varit en stor del av uppbyggnaden av samhället Guldsmedshyttan."

1800-talet

Under hela 1800-talet jobbade totalt ca 200 gruvarbetare i Stripa gruva, både ovan och under jord. Samtliga män, både vuxna och barn under 14 år. De flesta gruvarbetarna bodde i Guldsmedshyttan eller i byarna runt omkring. Det fanns även de som hade upp till en mils färdväg till arbetet. Gruvan ägde då omkring 20 bostäder i närheten.

1900-talet

När första världskriget bröt ut 1914 kallades många män ut i kriget vilket innebar stor arbetskraftsförlust i många gruvor. Vid krigets slut var det hög efterfrågan på malm och järn i Europa och arbetskraften i Stripa gruva var en bristvara. För att locka hit gruvarbetare byggdes ett flertal större arbetarbostäder som påvisade att hela familjer fick plats. Det kunde bo upp till 9-10 personer i ett rum. Det byggdes även ett modernt ungkarlshotell med 30 bäddar.

Den 9 mars 1925 bröt den kända Stripastrejken ut. Strejken gällde lönerna som var betydligt lägre än på andra jämförbara gruvorter. Efter många turer i den nationellt uppmärksammade konflikten nåddes en uppgörelse efter att bolaget bjudit in till lokala förhandlingar med arbetarna i maj 1927. Arbetarna fick högre tim- och ackordslöner.

Arbetarna var uppdelade i två huvudkategorier, under- och ovanjordsarbetare. Fördelningen i antal var jämn och inom varje kategori fanns det ett flertal underkategorier. Gruvan var fortfarande en mansdominerande arbetsplats men ett fåtal kvinnor börjar nu arbeta på gruvområdet.

I Stripa var underjordsarbetarna bättre betalda än ovanjordsarbetarna. Detta hängde samman med riskerna som var förenade med underjordsarbete och svårigheten att få tag på underjordsarbetare. Det fanns även en tydlig skillnad mellan män och kvinnor. Männen var bättre betalda än kvinnorna, i princip hade männen dubbelt så hög lön i jämförelse med kvinnorna. Gruvarbetarna under jord tjänade år 1953 i snitt 10 415 kr/år. Motsvarar idag en lön på ca 150 000 kr/år. Ovanjordsarbetaren tjänade 8044 kr/år. Motsvarar idag en lön på 115 000 kr/år. Kvinnorna tjänade sämst på hela området med en dagsförtjänst på ca 12 kr.

I början på 1900-talet arbetade gruvarbetarna under jord i två-skift. Första skiftet började 04:00-12:00 och andra skiftet började 12:00-20:00. Rasterna sträckte sig till en halvtimme/skift. Ordinarie arbetstider för ett flertal av de övriga arbetarna ovan jord, såsom verkstadsarbetare, byggnadsarbetare och elektriska montörer var 06:30-17:00. De hade en och en halvtimmes rast/dag. De arbetare som skötte rutschbanan och spelen arbetade mellan 06:00-14:30.