GRUVDRIFTEN

"Stripa jerngruva är så gammal att ingen vet när hon först blivit uppfunnen och bearbetad."

Redan på 1400-talet var Stripa gruva i full gång i sina äldsta delar och försåg traktens hyttor med malm. Efter ett uppehåll i malmbrytningen på ungefär 80 år fick borgarna i Örebro, Arboga och Köping ett uppmanande brev från Gustav Vasa att återuppta driften i sina malmgruvor och i början av 1600-talet omtalas Stora Stripagruvan vara i drift. 100 år senare öppnades ytterligare två gruvor, Norrgruvan och Ottesgruvan, och brytningen började drivas i större skala. Detta tack vare att tillmakningsmetoden ersattes med handborrning och sprängning med krut.

Under 1800-talet var området i full gång och allt fler gruvor var i drift. Storgruvan också kallad Stripagruvan omfattade Sör-, Pump- och Mellangruvorna som även var förbundna med Norrgruvan. Långgruvan med Arpis schakt, Stor och Lilla Ottesgruvan, Väggruvan med intilliggande mindre gruvor som Torggruvan och Wirkhusgruvan. I mitten på 1800-talet uppmärksammade andra företagare Stripa gruva och en av dem valde att starta Stripa Hagelfabrik intill Stora Stripagruvan.

1873 byggdes en smalspårig järnväg kallad Rutschbanan mellan gruvan och Guldsmedshytte station, med anslutning till Guldsmedshytte bruk och en lastplats vid Råssvalens strand. Den var ca 1 km lång och byggd på ett lutande plan. Utan lokomotiv rullade de lastade malmvagnarna med hjälp av jordens dragningskraft och en wire via ett bromsspel från gruvan. De lastade vagnarna drog samtidigt upp de tomma vagnarna i motsatt riktning.

Gruvan tar ny fart

I slutet på 1800-talet infördes bl.a. tryckluftsborrning och elektricitet. Istället för handborrning skötte nu tryckluftsborrarna brytningen av malm nere i gruvan. Med hjälp av två kompressorer försågs borrarna med tryckluft. Även gruvloken i gruvan använde sig av tryckluft. Elektriciteten hämtades från ett eget kraftverk i Flögfors.

Under början av 1900-talet var det stor efterfrågan på malm och gruvledningen beslöt bygga ett nytt schakt på området. 1901-1907 byggdes Lundborgs schakt och all övrig brytning på området lades ner. Stripa Hagelfabrik flyttade till Ljusnarsberg och fabrikslokalen revs.

I och med att det nya schaktet stod färdigt fick gruvan ordentlig fart.
- Ett spelhus byggdes med modern konstruktion, bl.a. elektriskt drivna gruvspel.
- En lave som rymde hiss modulerna för att frakta personal, material och malm upp och ner i gruvan.
- En smedja där bl.a. tryckluftsborrarna tillverkades.
- Ett krosshus samt ett sovringsverk för att separera malmen.
1935 moderniserades även Rutschbanan och man flyttade starten av banan in i krosshuset.

Krigsåren blev Stripas glansdagar

Under krigsåren 1938-1945 behövde Europa järnmalm och produktionen i Sverige gick för högtryck. Stripa tillsammans med fler gruvor i Sverige levererade malm till både Storbritannien och Tyskland allt för att landet skulle slippa bli indraget i kriget. Krigsåren blev Stripas glansdagar och 1940 påbörjades byggandet av ett eget anrikningsverk för att kunna leverera en starkare produkt. Tidigare anrikningsverk fanns vid Guldsmedshytte bruk. I det nya anrikningsverket uppfanns flera tekniska innovationer. Ett tydligt exempel är Striparännan, som förädlade malmen till en bättre produkt med högre efterfrågan vilket ledde till flera lönsamma år.

Gruvan läggs ned

Från 1960 fick fler gruvor i Mellansverige lägga ner på grund av bristande lönsamhet eller svårigheter att producera attraktiva produkter. Det drabbade även Stripa gruva och 1 april 1977 stängde sista gruvarbetaren dörren och gick hem. När området stängdes hade verksamheten under flera hundra år lämnat ett viktigt bidrag till uppbyggnaden av Sverige. Fram till nedläggningen 1977 hade totalt 16 miljoner ton malm brutits och tagits upp. Lundborgs schakt blev totalt 450 meter djupt med miltals av gruvorter på olika nivåer.

Trots att gruvan idag är vattenfylld lever gruvarbetarnas anda kvar på området. Byggnaderna står på precis samma plats som när de byggdes för 80 år sedan och mycket av gruvans tekniska innovationer finns bevarat på området.

Visste du att vi erbjuder visningar året om? Är du intresserad av att se dessa otroliga miljöer samtidigt som du tar del av en stycke industriarv? Läs mer här.